Första advent

När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget, sände Jesus i väg två lärjungar 2 och sade till dem: ”Gå in i byn där framför er. Där ska ni genast finna en åsna som står bunden med ett föl bredvid sig. Ta loss dem och led dem till mig. 3 Och om någon säger något till er, ska ni svara: Herren behöver dem. Och han ska strax skicka i väg dem .” 4 Detta hände för att det som var sagt genom profeten skulle uppfyllas:
 5 Säg till dottern Sion:
 Se, din kung kommer till dig,
 ödmjuk och ridande på en åsna,
 på en arbetsåsnas föl. 6 Lärjungarna gav sig i väg och gjorde som Jesus hade befallt dem. 7 De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. 8 Den stora folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde på vägen. 9 Och folket, både de som gick före honom och de som följde efter, ropade: Hosianna , Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!
 (Matt 21:1-9)

Första advent är första dagen på kyrkoåret. Temat är när Jesus rider in i Jerusalem, vilket ni kunde läsa om här ovan. Det är en glädjens dag och i många kyrkor firas festgudstjänst. Vi sjunger den första psalmen i vår psalmbok, Hosianna, vilket betyder någonting i stuk med ”rädda oss” eller ”kom med hjälp” och det är just det vi firar i dag; att Jesus kommer ödmjuk, ridande på en åsna till vår räddning.

Tack vare Jesus är vi befriade och kan leva i gemenskap med Gud. Därför tycker jag att första advent är ett bra tillfälle att stanna upp och fundera vad man är tacksam för. Jag är tacksam för alla underbara människor som Gud har sänt till mig, oberoende om de är familj, vänner, släktingar, bekanta eller främlingar. Jag är tacksam för de gåvor jag har fått och att jag kan använda dem till att hjälpa andra.

Vad är du tacksam för?

 

//Rebecca